Läs denna novellen. Vet att den är lång men läs delar av den om du inte vill läsa hela. Säg sedan vad ni tycker om den :D



Sommar i Europa



Rebecca satt i solen och tänkte på sommaren som varit, hur underbar en sommar kunde vara. Hon hade varit ute och rest på egen hand i Europa. Hon hade sökt efter äventyr och något spännande för att liva upp sin trista vardag. Och aldrig hade hon trott att allt som hänt denna sommaren kunde hända. Att det som hänt var verklighet och ingen dröm, för allt kändes som det bara varit en dröm. En mycket underbar dröm.

Hennes resa hade börjat i Holland, där hon hade träffat många nya vänner, bland annat Felicia och Kevin, som hade samma planer som Rebecca, att resa runt i Europa hela sommaren, de tog följe till Tyskland, där de hade roligt och umgicks. Men sen splittrades de, och reste åt var sitt håll. Men de lovade varandra att hörs av senare under sommaren och kanske träffas igen. Hon reste på egen hand vidare till Italien. Hon tyckte det var underbart att bara kunna vara fri och slippa lyssna på vad någon annan ville, för det var så många saker, hon ville göra denna sommaren, och det hade varit svårt om hon hade haft någon med sig. Efter en tid i Italien reste hon vidare och hamnade till sist i Spanien.

Hon bodde på ett litet hotell precis vid havet, och på kvällarna rullade solen ner från himlen rakt ner i det blågröna havet. Hon tänkte att hon aldrig sett en vackrare plats i hela sitt liv. Hon drömde sig bort i sina tankar och vaknade med ett ryck när någon stod bredvid henne. Hon blev chokad över att se att de var Felicia och Kevin som stod där. Båda två undrade vad hon hade suttit och drömt om, Rebecca erkände att hon fastnat med blicken på solnedgången men sen att hon inte miss vad hon tänkt på. För det visste hon inte. Felicia undrade om hon ville följa med ut en stund men Rebecca sa att hon inte orkade och gick upp för att lägga sig. Hon sov fridfullt under natten och vaknade till en lika underbar dag som dagen innan hade varit.

Senare på kvällen följde hon med Felicia och Kevin ut, de hade tjatat på henne hela dagen så hon insåg att hon inte skulle kunna få slut på deras tjat om hon sa emot. Och följde lite motvilligt med ut på kvällen. Men detta skulle bli en kväll hon aldrig skulle glömma, för något som hon minst av allt hade väntat sig hände denna kvällen. De gick till en bar och roade sig, när klockan var lite över midnatt så såg Rebecca honom för första gången. Hon var som betagen av han utstrålning, hon hade aldrig sett någon som honom innan. Och hon insåg snabbt att hon aldrig skulle se någon som han igen. Även om det var mörkt inne i lokalen kunde hon se hans mörka ögon. Mörka ögon var en svaghet för Rebecca och hon visste att hon måste få se dem på närmre håll. Men hon var för blyg för att gå fram till honom. Men hon behöver inte tänka på att gå dit, för innan hon vet ordet av det har han kommit fram och undrade om de skulle dansa. Hon nickar lite blygt och leds ut på dansgolvet av honom. De dansar stilla och är tysta under hela dansen. När dansen är slut frågar han vad hon heter, hon presenterar sig och undrar sedan efter hans namn, till svar får att han heter Jesse. När hon säger att hon måste gå hem, så följer han henne tillbaka till hotellet, och innan hon insett det böjer han sig ner och kysser henne god natt. Sen försvinner han ut i den mörka natten igen. Den natten kan hon inte sova en blund det ända hon kan tänka på är Jesse och hur han kysst henne.

Dagen efter går hon som ett spöke efter den sömnlösa natten och känner att hon är så trött att hon kan somna när som helst, hon känner även att hon inte kan tänka klart. Felicia ser att något inte är som det ska med Rebecca och frågar vad som hänt. Rebecca berättar allt om kvällen som varit och hur hon nu inte kan glömma Jesse. Felicia lyssnar och säger att det låter som hon haft en underbar kväll. Och att hon ska vara glad över att denna kväll alltid kommer finnas i hennes minne. Dagen flöt sakta förbi och framåt kvällen bestämde hon sig att följa med Felicia och Kevin ut även denna kvällen, istället för att bara sitta på hotellet och inte ha något att göra.

Denna kvällen gick det inte till samma ställe som kvällen innan, utan de gick till en bar vid stranden. Det var ett mysigt ställe med massa av människor. Rebecca gick fram till baren och beställde något att dricka, sedan gick hon ut på dansgolvet, och hon glömde allt som hon grubblat över hela dagen.  Hon hade roligt och Kevin och Felicia hade lika kul som hon. Och de dansade hela natten innan de gick tillbaka till hotellet. Där alla somnade i soffan på Rebeccas rum, och de vaknade inte förrän klockan var sent på eftermiddagen. Hela kvällen satt de i soffan med lite fika och pratade om deras liv. Kevin och Felicia berättade att de hade träffats när de var 18 år och de hade flyttat ihop ett år senare. Nu hade de levt tillsammans i över fem år, och tänkte gifta sig i vinter. De berättade vart de bodde och Rebecca sa att hon bodde inte så långt ifrån dem. Sedan berättade Rebecca om sitt liv, vilket enligt henne inte var lika fantastiskt som Felicias och Kevins. Men hon berättade om hur hennes uppväxt varit och varför hon nu var ute i Europa helt själv. Kvällen gick fort och de gick och la sig tidigt för att orka med en dag med äventyr dagen efter, de hade bestämt att de skulle resa vidare till en annan by i Spanien, byn låg mer inåt landet och en liten flod.

Det var en liten men mycket mysig by, där det inte bodde så mycket människor. De hittade ett litet vandrarhem som de bosatte sig på. Den kvällen gick de på upptäcktsfärd i byn, de gick längs floden och njöt av den svala kvällen. Helt plötsligt stannade Rebecca och bara stirrade på en man på andra sidan floden, där stod Jesse. Hon bara stod där och tittade på honom, och så vände han sig och han såg på henne. Han lyfte handen och vinkade till henne, hon vinkade tillbaka och kände att hon måste få komma över till andra sidan. Lite längre fram fanns det en bro, hon började gå mot den och hon såg att han också gick mot bron. På mitten av bron möttes dem, Jesse kramade om henne och helt plötsligt hade hela kvällen och natten gått, de hade satt sig där på bron och bara pratat hela natten. När det började lida sig mot gryningen följde han henne till vandrarhemmet och sa god natt på samma sätt som gången innan.

Rebecca, Felicia och Kevin stannade i byn veckan ut, men inte en ända gång under denna veckan såg Rebecca Jesse igen, han var som ett spöke som bara kom och gick. Men han fanns i hennes tankar hela tiden, på något sätt var han svår att glömma, och ville inte glömmas, inte ännu i alla fall. Felicia förstod Rebecca nu när hon sett honom, Kevin däremot förstod inte, men både Rebecca och Felicia sa att han var kille så han skulle inte förstå. Byn gav dem mycket, de kom närmre varandra mer och mer, och de började bli riktigt nära vänner, genom att leva så nära varandra hela tiden blev det att de till slut visste allt om varandra. När veckan var slut reste tillbaka till byn vid havet.

På något konstigt sätt fick Rebecca det rummet hon hade haft förra gången de bodde på hotellet, det första hon gjorde var att hon gick ut på balkongen och bara tittade på solnedgången, och ännu en gång under denna sommaren erkände hon för sig själv att det var det vackraste hon sett. Felicia kom in och sa att hon hade tänkt gå ut och undrade om Rebecca ville följa med. Rebecca följde gärna med ut, och de gick till puben vid stranden. Kevin hade stannat kvar på hotellet, han tyckte att Felicia och Rebecca skulle få en kväll utan att han var med, och Felicia tyckte det var skönt att få vara ifrån honom lite. Hon dansade på dansgolvet med Rebecca, och de hade roligt och skrattade mycket åt varandra men även åt andra som gjorde bort sig. Helt plötsligt hade någon smugit sig upp bakom Rebecca och omfamnade henne, hon fortsatte att dansa med armarna om sig. Och på något sätt kunde hon ana vem det var även om hon inte såg honom, för hon fick en annorlunda känsla i kropp, en känsla som bara en hon hade träffat i hela sitt liv hade gett henne. De fortsatte att dansa och snart vände han på henne och hon hade haft rätt, det var Jesse. Och även denna kvällen hade de en fantastisk kväll och natt, Felicia hade gått hem när hon hade sett Rebecca och Jesse, hon hade sagt att hon ville gå tillbaka till Kevin, men att Rebecca fick stanna om hon ville.

Rebecca förstod inte hur kul hon kunde ha i sällskap av man, men hon visste att det berodde på de känslorna hon kände inom sig, känslor som hon aldrig känt innan, men inte visste vad de betydde. Hon undrade om Jesse kände samma sak? Eller om hon bara var en vanlig flört för honom, att han skulle glömma henne så fort som hon åkt hem till Sverige igen. Hon ville inte att det skulle vara så men hon visste ju inte, han kanske hade familj, med barn och fru, det visste hon faktiskt inte, och hon ville inte veta det heller. Hennes tankar försvann lika fort som de hade kommit, för när han kysste henne försvann hela omvärlden och hon kunde inte tänka klart längre. När natten var på väg mot sitt slut följde han henne till hotellet och kysste henne god natt på samma sätt som de andra gångerna han sagt god natt till henne, men denna gången tyckte hon det kändes som han tyckte det var svårt att lämna henne där vid dörren till hennes rum, men han gick ändå och när han försvunnit ut i den natten som snart var slut, kände hon sig både lycklig och ledsen. Lycklig över att hon träffat någon som honom, att hon fått sett en sån man som Jesse, för hon visste att det inte fanns någon som han i hela världen. Och ledsen över att de hade träffats här, att han inte kunde finnas i hennes liv när hon kom tillbaka till Sverige.

Hon sov inte speciellt mycket utan låg och vred och vände sig i sängen, till slut tröttnade hon på att inte kunna sova, utan gick ut på balkongen och la sig och solande istället. Där hittade Kevin och Felicia henne två timmar senare, halv sovande i solen. De berättade att de hade ångrat sig gällande sitt bröllop de skulle gifta sig på stranden samma kväll, de ville inte vänta med att gifta sig, de ville göra det så fort som möjligt och ville därför göra det här i Spanien, med Rebecca som det ända vittnet. Rebecca blev chokad över det, men ändå glad över att få vara med i en sån viktig händelse i två människors liv.

Samma kväll precis innan solnedgången gick alla tre ner till stranden där vigseln skulle äga rum, det var en vacker plats att gifta sig på tyckte Rebecca och var glad över att hennes två vänner skulle få göra det. Felicia hade en vit kort klänning och blommor i håret, hon var vacker som en blomma och när hon och Kevin stod framför vigselförrättaren lyste deras ögon av lycka. Rebecca stod tyst och såg på medan hennes vänner nu blev ett lyckligt gift par.

Rebecca tittare mot den sol som nu sakta försvann ner i havet, det var då hon såg honom, Jesse. Han stod bara en liten bit ifrån henne.

"Men inte Jesse som hon nånsin hade sett honom. Han var levande. Han var... där. Han var verkligen utan tvivel, där, han tog plast, som om han ägde den, som om luften var tvungen att gå ur vägen för honom." [1]

Att se honom i dags ljus gjorde honom så annorlunda, hon kom nu på att hon bara sett honom i halvt mörker eller knappt inte sett honom alls. Och med solen som bakgrund såg han ut som en gud.

"Aldrig hade jag varit så medveten om hur det mörka håret lockade sig mot den bruna nacken, om hur djup blicken i de bruna ögonen var, om de vita tänderna, om musklerna i hans ben när han ställde sig på knä bredvid mig, om ådrorna på hans handleder, de starka, seniga armarna... " [2]

Det var så mycket hon han tänka innan hon verkligen insåg att han stod på knä bredvid henne, hon tittade frågande in i hans mörka ögon, och han mötte hennes blick.

Hans blick höll kvar hennes medan han sa, att han älskade henne, och hade gjort det ända sedan första gången de hade möts. Rebecca blev chokad över att höra hans kärleksförklaring och att han sagt det på svenska. De orden som kom ut ur hennes min när hon öppnade den hade hon inte väntat sig att hon skulle säga, tre små ord, jag älskar dig. De tre små order kom från hennes läppar, när han hörde orden reste han sig upp och kysste henne. Och ännu en gång försvann tid och rum.

Långt senare på kvällen när de hade pratat och rett ut saker och ting, visste de att det som fanns mellan dem var något vackert och värdefullt. Jesse berättade att han bodde i Sverige, men hade släkt i Spanien. Han hade pratat engelska med henne gångerna innan för han hade inte trott hon var svensk, men när han hört henne ikväll, när hon hade grattat Felicia och Kevin hade han förstått. Det hade varit en ren slump att han sett henne på stranden, och att det varit då han förstod vad känslan inom honom var, att det var kärlek.

Närs sommaren var slut hade de rest tillbaka till Sverige tillsammans. De var då kärare än innan och hade stora planer om ett gemensamt liv ihop. De hade drömmar som aldrig skulle försvinna ifrån dem, drömmar som fanns i deras hjärtan och själ.

Nu när Rebecca satt i den solen som snart skulle försvinna under horisonten, kände hon sig lycklig, hon hade hittat kärleken den här sommaren. Och den kärleken hon gav Jesse gav även Jesse tillbaka till Rebecca. För de visste att de var ödet som fört dem samman, och att deras kärlek var svår att hitta. Mycket svår att hitta.

Hon tittade ner på Jesse som låg på filten bredvid henne, böjde sig ner och kysste den man hon alltid letat efter och hittat den sommaren. Denna mannen var Jesse.




[1] Meg Cabots bok hemsökt - den fjärde dimensionen - svensk utgåva 2008

[2] Meg Cabots bok hemsökt - den fjärde dimensionen - svensk utgåva 2008

skriven av: Nicole Henriksson

puss


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0